malligator.se

 

 

 

 

 

 

 

 

Människa&hund

Hunden är ingen människa

 

Alla har väl en dröm om ett problemfritt hundägande. Med en hund som både är snäll och trevlig, och lyder minsta vink från oss. En hund som inte ställer till förtret för sin ägare eller andra. Visst låter det trevligt. Men så ser det tyvärr inte alltid ut i verkligheten. Jag har ofta stått och tittat på hundägare och deras hundar. Ofta ser det väldigt trevligt ut. Det råder harmoni mellan människa och hund. Men ibland ser man ekipage där det gått fel någonstans. Hunden har mer eller mindre valt bort sin förare. Vad detta beror på kan man bara spekulera om. Men en sak som är säker, är att ingen i detta förhållande är särskillt glada. Ibland beror detta på ren okunskap, om vilka behov hunden har osv. Många gånger förmänskligar man sin hund. Och behandlar den som ett människobarn. Detta leder ofta till oönskade följder. En hund behöver kärlek. Men först måste man tillgodose andra behov som ligger högre i prioitet. Detta kommer behandlas längre fram i texten. Det finns många olyckliga hundar och hundägare, som inte vet hur de ska komma tillrätta med sin problem. Det blir ofta en ond cirkel, det ena problemet leder till nästa. Texten kommer att behandla en del problem som kan uppstå. Det blir lite råd och tips om hur man kan förebygga dessa, men även en hel del  problemlösningar. Förhoppningsvis leder detta till större förståelse för hunden som individ. Och ett trevligare liv ihop med hunden i vardagen och på träningspassen. 

 

                    

 

Vi kommer inte ta upp var hunden härstammar ifrån. Det kommer inte behandla att man hittat en grottmålning i ett berg någonstans, som förmodligen föreställer en hund. Även om det hade varit intressant. Allt detta vet ni redan. Däremot kommer det handla om nuet. För det är nu vi lever. Jag är rätt övertygad om att de hundar man har hittat på grottmålningar, har lite att göra med dagens hundar. Även om det finns likheter. Det är bara att titta på hur snabbt människan lyckats med att förändra hundens mentalitet, extriör och sjukdomsbild. Så vi lämnar detta, med all respekt för dem som är roade av detta ämne.

 

 

Välkommen hem valp.

 

Den stora dagen har infunnit sig. Vi har varit och hämtat vår nya kamrat. Den är liten och gullig. Valpen söker trygghet hos sin nya flockmedlemmar. Man smälter när man tar upp det lilla knytet i sin famn. Allt känns perfekt. Man har en massa drömmar och funderingar om framtiden. Det är mänskligt att känna så här. Men rätt så snart börjar man inse att det kanske inte blev riktigt som vi tänkt oss. Den lilla valpen börjar ta sig en massa friheter i sin nya miljö. Redan efter ett par veckor har det lilla pyret börjat dressera sin nya flock. Vi tolererar en massa saker som vi egentligen är emot. Vi ursäktar oss med att valpen ,är just en valp. Den är ju så söt osv. Listan kan göras hur lång som helst. Valptiden går som bekant väldigt fort. Och helt plötsligt har valpen blivit en unghund. Som lagt sig till med en massa ovanor. Mycket av dessa ovanor hade vi kunnat förebygga, om vi hade tagit vid där tiken slutade. Det vill säga uppfostra den lilla valpen från dag ett. Alla valpar behöver en uppfostran. Det ska inte förväxlas med dressyr. Detta kommer vi till senare i texten. Redan innan man fått hem sin nya familjemedlem. Bör man prata igenom vilka regler som ska gälla. Och alla i familjen måste hålla sig till vad man bestämt. Det kan vara till exempel, var ska valpen ha sin sovplats, får den vara i soffor och sängar. Var ska valpen äta. Får den dra i kopplet. En annan vanlig sak som valparna brukar bli duktiga på är att tigga. Även denna lista kan göras lång. Alla i hushållet måste hjälpas åt med uppfostran. Det innebär att det som är förbjudet, alltid är förbjudet. Då blir det lätt för den lilla valpen att förstå vad vi förväntar oss av den. Detta skapar trygghet och lugn. Tänk på att en valp är en valp. Det kan bli lite fel emellanåt. Behandla den med stort lugn och var konsekventa. Våld är det sämsta vi kan ta till i uppfostrings syfte. Den förstår inte våld. Våld föder en massa rädslor och osäkerhet. Som i sin tur skapar en massa negativ stress. Ur våld bygger man inget förtroende, snarare tvärtom. Tänk så mycket problem och ovanor vi hade kunnat förebygga om vi i lagt lite tid på det. Om vi aldrig gett valpen godsaker vid bordet. Aldrig låtit den jaga grannens bil, eller ligga i soffan. Då finns inte detta i hundens referenter. Det finns det ingen anledning att tigga om det aldrig gett utdelning osv. Detta är självklarheter i de flesta hundfamiljer. Under uppfostran kan man med fördel lära in ett förbudsord. Till exempel, Nej, Fy eller sluta. Vilka ord man använder är oväsäntligt för hunden. Ett exempel Om hunden kommer gående med något som inte tillhör den, något den inte får ha. Så går man fram till odågan och använder förbudsordet. Man använder en myndig och bestämd röst. Man tar ifrån valpen/unghunden det förbjudna föremålet. Man kan gärna byta med valpen. Det vill säga att man ger valpen/unghunden ett föremål, godbit eller något annat som är tillåtet för hunden. Och som hunden tycker är trevligt. Samtidigt som man ger den beröm. Både verbalt och med en liten klapp. Gör ingen stor affär av det. Det tar inte så många gånger innan valpen/unghunden förstår att den ska låta bli föremål som inte är deras.

 

  

                             

 

 

Flockledare.

 

Det är den som står högst i rang i flocken. Vad kännetecknar en bra flockledare? Den ska vara trygg, självsäker och värdig. En flockledare använder inte våld mot sina egna, utom i undantagsfall. En sådan situation kan vara om den blir utmanad om sin position. Den har som uppgift att leda flocken, och finna mat. Och sörja för säkerhet och fortplantning. Det är inte konstigt att det kan bli fel i vår kontakt med hunden. Det är ingen lätt uppgift att bli en bra flockledare. Många gånger går det ganska lätt att etablera ett ledarskap. Men det finns individer bland hundarna som har en tendens att försöka stiga i rang. Dessa hundar brukar visa dominans mot flocken/familjen. Ofta med inslag av aggressioner. Då är det extra viktigt att man i familjen har en stategi om hur man ska hantera det uppkomna läget. Ofta visar dessa hundar en mjuk och fin sida mot den eller de i familjen, som den respekterar som högre i rang. Ju tidigare man kan ta tag i detta problem, destå bättre är det. Tollerera aldrig att hundens försöker stiga i rang. Ofta är det barnen i familjen som blir utmanade. Men det kan lika gärna vara någon annan. Det bästa är om den som är utsatt själv kan få hunden att underkasta sig ledarskap. Men det fungerar inte alltid. Det kan till och med vara så att man blivit rädd för hunden. Då är detta ingen bra lösning. Då får den i familjen som med säkerhet står högre i rang i hundens ögon hjälpa till och lösa problemet. Hunden ska alltid vara lägst i hierakin inom familjen. Acceptera aldrig att hunden väljer bort en eller flera i familjen. Tecken på att hunden i frågasätter sin position i flocken/ familjen. Är att den visar dominanshandlingar, Kroppshållning, ohörsamhet, hot och bett. En sådan hund behöver man hålla lite kort. Man får vara ännu mer noga med att markera sitt ledarskap. Och styra upp livet för den. Många gånger försöker man lösa detta med våld. Det brukar inte bli bra. Det är bättre att försöka köra ledarskapsövningar i andra situationer. Det kan vara till exempel kräva ordning och reda. Hunden måste inse att den inte vinner något på sitt sätt att vara. Utan att det är flocken/familjen som styr allt. Och man får hjälpas åt inom familjen att var mycket konsekvent mot en sådan individ. Så kan även den dominante hunden fungera bra i en familj.

 

 

 

 

Spontan inlärning.

 

Man brukar höra att valpen/unghunden är för ung för att lära sig något. Det kan inte vara mer fel. Allt som du kan leka in eller hunden lär sig spontant har ni med er in i framtiden. Det är rätt ofta man stöter på hundar som är runt ett års åldern. Som inte kan sitta på kommando. Det är synd att man låter all denna tid gå innan man öppnar upp till trevlig samvaro med sin hund. Hundarna tycker det är roligt att lära sig saker. I allafall de flesta. De älskar att samarbeta. Det handlar om hur man presenterar inlärningen. Och vilken nivå man lägger sig på. Med den riktigt unga valpen går det ut på att leka in önskade beteenden. Till exempel, Om den lilla valpen kommer fram emot er och spontant sätter sig ner. Då kan man passa på att kommendera sitt. Och berömma den lilla rikligt med klappar, godsak eller en leksak. Det tar inte så många sådana övningar innan valpen börjar förstå innebörden i kommando ordet sitt. Det är bara vår egen fantasi som sätter gränserna på vad vi kan lära den riktigt unga hunden. Vi kan inte i detta stadiet ställa några krav. Men vi har åtminstone öppnat upp en fantastisk värld för det lilla livet. Samma metod kan man med fördel även använda i skogen. När det gäller spår och sök. Det är ingen skada skedd om de misslyckas. Då vi inte har begärt något. Tar den spåret spontant är det bra. Annars är det inte hela världen. Det är bara fortsätta promenaden, som om inget har hänt. Då får man göra om samma upplägg ett par dagar senare. Man trampar ett kort valpspår. Går och hämtar hunden och ser vad som händer. Tar den spåret då, är det rikligt med beröm som gäller. Valpen ska verkligen förstå att vi blev nöjda och glada över att den tog notis av spåret. Den riktigt skickliga dressören använder denna metod i många moment. Det handlar om att vänta på rätt handling. Och få hunden att själva fundera ut vad vi vill. Om hunden själv rent spontant fått lära sig saker, så sitter de oftast bättre i hundens minne. Det gäller både positiva och negativa saker. 

 

 

 

 

Belönings system.

 

Det finns lite olika sätt att belöna sin hund med. Godis, leksak, bollar, kroppen och rösten osv. Dessa används var för sig eller i kombination med varandra. När vi håller på att träna hund så behöver vi i de flesta fall ha något som hunden uppfattar som åtråvärt. Vissa hundar går genom eld och vatten för en boll. Medan en annan finner en köttbulle som den optimala belöningen. Vad vi ska använda avgör hunden. Och i viss mån vad vi tränar. Det är hundens mentalitet som får avgöra hur vi bör belöna. Vissa hundar har inte så stort föremålsintresse. Och då är man oftast hänvisad till godis av olika slag. Men även om hunden rent genetiskt besitter litet föremålsintresse, Så bör man träna upp detta. Oavsett vad man än tänker träna så är det bra om man kan påverka föremålsintresset i positiv riktning. Det återkommer genom hela utbildningen. Både Brukshunden och lydnadshunden kommer att apportera och finna föremål. Så det underlättar om intresset för föremål är stort. Tanken är att man med tiden kommer till den punkt i sin utbildning där jag som förare betyder så mycket för hunden, att mitt beröm uppfattas som den optimala belöningen. Det är ett önsketänkade. Men så ser inte verkligheten ut i de flesta fallen. Men man kan försöka sträva ditåt. Det finns vissa moment där man med fördel kan använda godis. Det är i bland annat momenten platsliggning och kryp. Ofta har näring en dämpande effekt på hunden.

 

  

 

 

Habutering.

 

Habutering betyder att man upprepar en retning tills den inte längre betyder något. Det kan vara till exempel en hund som har ett visst problem. Det kan vara trappor, hala golv eller mörker osv. Man tillvänjer hunden lite i taget för det som skrämmer denne. Detta är oftast ett mycket långvarigt arbete. Tanken är att man ska få hunden att strunta i det skrämmande. Oftast blir de inte helt avkopplade i dessa miljöer. Men vi habuterar på närmare håll. Det sker dagligen i nästa varje kontakt med vår träningskompis hunden. Vi går och återupprepar kommando i träningen. Man vill att hunden ska sätta sig. Man säger först sitt, inget hände. Man upprepar kommandot igen, inget händer. Man tar tag i kopplet och upprepar sitt ner då, inget händer. Då börjar vi tappa tålamodet. Man höjer rösten och tar ett ordentligt tag i kopplet. På nytt kommenderar man sitt, med tillägget att man daskar till hunden i baken. Hunden sätter sig ner motvilligt. Vad har vi då lärt hunden. Inte ett skvatt. Kommandoorden blir i stället en förberedelse på bestraffning. Och vi har lyckats med bedriften att få långsamma sittningar/liggningar. Det var förmodligen inte det vi ville? För att komma tillrätta med detta måste vi ändra förväntningarna hos vår hund. Ransaka oss själva. Har jag varit tydlig och rolig. Kan jag förvänta mig att min hund förstår mig. Här är många frågor att besvara. Men hur som helst måste man byta taktik. Och det lättaste sättet att få en hund att lyda, är att ha den motiverad för uppgiften. Man bör gå tillbaka i sin utbildning. Och köra dessa övningar med favorit leksaken eller favorit godiset. Oavsett så måste all träning ske så att hundens motivation är fullt inriktade på uppgiften. Det är inte lönt att träna om hunden går och sover. Det blir bara tråkigt för oss och hunden. Det bli mer om motivation längre fram i texten. Man ska undvika att upprepa kommando ord. Ett kommando, sedan åtgärd. Hunden måste lära sig att man lyder på första kommando ordet. Ett annat exempel, Känner ni igen detta? Vi ska gå linförighet. Och det kan låta så här. Fot,fot,här,fot,här sa jag,fot,här, här sa jag, fot och vi avslutar det hela med fot,här sa jag. Om man då tittar upp så upptäcker man att hunden står bakom oss och snusar i marken. Och då börjar vårt tålamod tryta. Så börjar vi med sitt,sitt, sitt sa jag. Hunden sätter sig ner, och drömmer sig bort. Man kan förstå att detta inte är roligt för någon inblandad. Motivationen är på botten. Tag gärna hjälp av en utomstående som tittar på din träning, och framförallt lyssnar.

 

 

 

Moment delning.

 

När man ska börja med ett nytt moment för hunden. Bör man dela upp momentet i mindre delmål. Allt för att hunden ska lära sig lättare. Tanken är att man sätter samman delmomenten på slutet. Och man har förhoppningsvis ett fungerande moment. Man tränar varje delmoment för sig. Och man ser till att hunden behärskar varje delmål innan vi sätter ihop det. Man kan dela upp ett moment i ett oändligt många delmoment. Och det är framförallt en fördel att använda denna metod, på mer komplicerade moment. Till exempel, framåtsändande, apportering och apportering osv. Det är rätt fantastiskt att stå och titta på ett hundekipage när de tränar. Vissa delar överhuvudtaget inte upp momenten. Medan andra delar upp det i beståndsdelar. Man förstår knappt vad de tränar. Tittar man närmare på vem som lyckas bäst, ja ni förstår svaret. Man får bättre precission av moment delning. Det skulle kunna se ut så här. Vi tränar inkallning. Vi förutsätter att hunden kan sitt, stanna kvar. Vi lämnar den en liten bit. Och vänder upp mot hunden, och kallar in den. Förhoppningsvis kommer den som om den var skjuten ur en kanon. Vi premierar fart i det första delmomentet. När hunden är cirka fem till åtta meter ifrån oss, Tar vi upp en boll, leksak eller något annat som hunden föredrar. Och slänger den/det i hundens längdriktning det vill säga att vi slänger föremålet bakåt från oss sett. Hunden passerar oss i full fart förhoppningsvis, och tar sin sak. Vi berömmer ordentligt och visar hunden med all tydlighet att vi är mycket nöjda. Vi engarerar oss i leken som följer. Om vi gör detta ett par gånger, så kan jag garantera att hunden kommer så fort den bara kan. Det vi nu uppmuntrat är hastighet emot oss. Det börjar bli dags med ingången. Det finns tre olika ingångar som är godkända på tävling i Sverige. Den ena är den så kallade IPO- ingången. Där hunden kommer in framför föraren och sätter sig. För att sedan inta grundställning på förarens vänstra sida. Den kan antingen gå runt eller direkt till vänster sida. Sen finns den så kallade gamla ingången. Här går hunden alltid runt föraren för att sedan inta grundställning. Det finns för och nackdelar med alla ingångarna. Men vi tar bara upp en av dem. Den så kallade nya ingången. Då ska hunden komma in på vår vänstra sida direkt, och snurra runt hundraåttio grader. Dessutom ska det gå fort. Hunden ska självständigt inta grundställning. Vi börjar som förut. Vi lämnar hunden en liten bit. Här ska vi inte träna hastighet, utan vi ska få hunden att komma in och bromsa, snurra, inta grundställning. Man kan med fördel använda ett föremål i dessa övningar. Vi kallar på hunden som som knappt hinner få upp någon fart alls. Vi visar bollen/föremålet, och använder detta som dragning. Vi lotsar hunden runt i ingången. Och belönar rikligt. Om vi gör detta ett antal gånger, så blir hunden snart varse om vad vi vill. Detta var ett sett att träna detta moment. Men man kan behöva dela upp det ännu mer. Man kanske måste belöna redan när hunden påbörjar snurren? Men det märker man ganska snart. Om man använder sig av moment delning så får man fart med precission. Och det är ju som bekant inte fel. Ni får en hund som är lycklig när den kommer in. Dessutom ligger det mycket förväntningar i luften. Vilket brukar göra underverk med motivationen.

 

 

 

 

Stress.

 

Stress är kroppens förberedelse på aktivitet. Hunden liksom vi behöver ha stress påslag i rimlig omfattning. Det är när kroppen mobiliserar sig för en aktivitet. Pulsen och andhämtning höjs. Kroppen börjar producera stresshormon i form av adrenalin, noradrenalin och kortisol. Hunden liksom vi tål stress i måttliga mängder under kortare tid. Utan att ta skada. Om hunden utsätts för stress en längre tid kan den utveckla sjukdom. Känns det igen? Man riskerar att man får en överproduktion av stresshormoner. Som i sin tur påverkar hela hunden, både psykiskt och fysiskt. Det kan leda till många olika tillstånd. Det är vanligt att dessa hundar har svårt att koppla av. Den generella stress nivån hos hunden skiljer sig mellan mellan raserna. Vissa raser har lättare att bli stressade än andra. Det kan till och med skilja sig mellan kullsyskon. Så det gäller att ha lite koll på sin hund. Ha ögonen öppna på tecken, Om hur den hanterar stress påslagen. Både i vardagen och på träningspassen. Det finns vissa saker som är direkt avgörande för höjning av stress nivån. Det är rädslor och osäkerheter. Andra saker som ofta höjer nivån är understimulering, överstimulering, dåligt ledarskap, sjukdom och miljöer osv. Den skott rädda hunden blir enormt stressad av skott osv. Det finns en del hundar som är bedömda skottfasta på test. Men som inte klarar av nyårsraketer. Detta är inte helt ovanligt. Det är förmodligen ljud och ljus effekterna som ställer till det. En hund som inte riktigt klarar av nyårshelgen, ska man försöka skona från detta. Denna helg är mycket stressande för många hundar. Det är inte möjligt för alla att åka bort. Men det finns hjälp att få. Nu förtiden finns det bland annat preparat som veterinär kan skriva ut, som är lugnande. Det kan hjälpa hunden i det akuta tillståndet. På längre sikt kan man pröva en inspelning av de specifika ljud som hunden reagerar negativt på. Och försöka att habutera bort problemet. Den stressade hunden måste vi hjälpa att lugna ner sig. Är vi otydliga när vi tränar eller ställer orimliga krav på vår hund i samband med träning eller i vardagen. Så riskerar vi att få stressade hundar.

 

 

 

 

Motivation.

 

Motivation är individens vilja att göra något. Och det är inte alltid att det hunden och föraren är motiverade på samma sak. Föraren vill kanske att  hunden ska följa ett spår. Men hunden vill något helt annat. Den kanske vill följa efter en löptik som kommer gående. All träning går ut på att motivera hunden till en viss handling. Det som fungerar på den ena hunden, kanske inte överhuvudtaget fungerar inte på nästa. Det gäller som förare att hitta att hitta det som motiverar hunden att utföra det vi vill. Idealet vore att hunden är så pass socialt motiverade på sin förare, att detta räcker för hunden som motivations höjande faktor. Tyvärr ser verkligeten sällan ut så. När vi tränar med våra hundar så gäller det att tänka till. Det handlar mycket om att vara en clown på träningspassen. Att gå in i en roll. Ha mycket fantasi och framförallt bjuda på sig själv. Tänka på belönings systemet. Vad är det jag belönar och vice versa. Och framförallt lägg träningspassen på den nivå där hunden befinner sig för närvarande. Är man noga med detta så kommer hunden till slut bli socialt motiverade gentemot oss människor. Träna korta men intensiva pass. Gå inte och traggla moment efter moment. Hunden kommer att tröttna både psykiskt och fysiskt. Detta gör att motivationen sjunker. Ta inte ut hunden för ett träningspass om ni känner att ni inte kan lägga er på rätt motivationnivå. Då kan det vara bättre att strunta i det. Kanske bara gå en runda med hunden är fullt tillräckligt denna dag. Försök att ligga på topp när ni tränar. Så kommer resultaten relativt snabbt.

 

 

 

Konsekvens.

 

Konsekvens & okonsekvens är det svåraste som finns. Det finns nog inte en enda människa som är helt konsekvent alltid och i alla lägen. Ännu svårare blir det när det är en hel familj ska leva upp till det man bestämt innan man fick hem hunden.

 

 

 

 Sidan är under uppbyggnad!

 

Det kommer mera.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ALLA RÄTTIGHETER TILLFALLER MALLIGATOR.SE

Webmaster malligator.se